Omärkta gravar vid amerikanska och kanadensiska internatskolor

Det som gäller ursprungsbefolkningen, är ett tragiskt och allvarligt ämne. Under många århundraden var dessa skolor ofta en plats för tvångsassimilation, där inhemska barn tvingades bort från sina familjer och sina kulturella rötter. Många av dessa barn utsattes för missbruk, vanvård och ibland död, men deras dödsorsaker och gravar har ofta blivit ignorerade eller dolda.

Det kanadensiska och amerikanska majoritetsfolken har ärvt en smärtsam och tung börda av sina fäder. När mörkandet av gravarna avslöjades bröts de äldres tystnad, de började berätta om misshandel och sexuella övergrepp som de blivit utsatta för på internatskolorna. Det kan tyckas orättvist att de som inte varit involverade måste ta sig an utredningen av de makabra fynden och försoningsprocessen som pågår. Jag vill tro att de flesta kanadensare och amerikaner har stor respekt och värdesätter ursprungsfolken. Många delar smärtan och sorgen med sina grannar och arbetskamrater som till sin etnicitet är Indianer. Vi svenskar har en liknande situation där samiska gravar blivit plundrade på kvarlevor ända in på 50-talet. Hur det än upplevs så måste dagens majoritetsbefolkning ta ett initiativ att utreda och börja en försoningsprocess, vilket också sker.

De flesta av de internatskolor som var riktade mot ursprungsbefolkningen, särskilt under 1800- och 1900-talen, hade ofta strikta och grymma disciplinära metoder. Många barn dog av sjukdomar som tuberkulos, misshandel, undernäring eller psykisk stress, och i vissa fall var dödsfallen resultatet av de svåra förhållandena på skolorna. Efter deras död, blev de ofta begravda på skolans mark, och deras gravar dokumenterades inte alltid eller förlorade sin plats under tidens gång.

Saknade gravar och hemligheter. Många av dessa skolor har inte dokumenterat var barnen begravdes, och vissa gravar har förlorat sin plats genom årens lopp. Under de senaste åren har det genomförts undersökningar för att hitta och identifiera de saknade gravarna vid dessa skolor, och man har ofta funnit massgravar där många barn har begravts utan markerade gravstenar eller med väldigt lite information om deras liv och död.

En särskilt uppmärksammad fråga rör de kanadensiska och amerikanska internatskolorna för ursprungsbefolkningens barn, där många dödsfall aldrig blev dokumenterade och gravarna förblev okända. I vissa fall har det varit svårt att få tillgång till dessa platser eller för att förstå hur många barn som faktiskt dog under dessa förhållanden.

Viktiga händelser och undersökningar. 1. Kanada: I Kanada har man funnit massgravar på skolområden som varit en del av den systematiska förstörelsen av ursprungsbefolkningens kultur genom internatskolor. Ett känt exempel är Kamloops Indian Residential School, där 215 gravar upptäcktes 2021. Detta fick stor uppmärksamhet internationellt och väckte frågan om liknande dolda gravar vid andra internatskolor.

2. I USA har det också rapporterats om okända gravar, särskilt vid skolor som den berömda Carlisle Indian Industrial School i Pennsylvania, en av de första skolorna där barn från ursprungsbefolkningar tvingades till assimilation. Forskning har pågått för att identifiera de exakta platserna för gravarna och undersöka antalet barn som dog under sin tid på dessa skolor.

Åtgärder och sorgearbete. Under de senaste åren har det funnits en ökande medvetenhet om de saknade gravarna och det lidande som ursprungsbefolkningens barn utsattes för. Det har också varit ett tryck från de drabbade samhällena och överlevande att få rättvisa och erkännande för det lidande de genomgick. Några av de åtgärder som vidtagits är:

1. Gravundersökningar: Flera av de berörda skolorna har genomfört undersökningar för att identifiera och lokalisera gravarna. Detta har inkluderat användning av georadar för att hitta dolda gravar.

2. Officiella ursäkter: I vissa fall har statliga och religiösa institutioner som drev dessa skolor bett om ursäkt för sin del i misshandeln och förlorade liv. Dessa ursäkter har ofta blivit kritiserade som otillräckliga av de drabbade samhällena, men de har varit ett steg mot erkännande.

3. Sörjande och försoning: För många indiangrupper har frågan om saknade gravar blivit en del av en större process av sorgearbete och försoning. Detta inkluderar att minnas och hedra de barn som förlorades och att arbeta för att skydda och bevara deras historia för kommande generationer. Denna fråga om saknade gravar vid internatskolor är en del av ett större narrativ om den skada och förlust som ursprungsbefolkningens kultur och samhällen lidit genom historien, och den är fortfarande en viktig del av försoningsprocessen idag.